Etikettarkiv: sangiovese

VIN 21 VECKA 21

Maj har inte varit så varm som man hoppas och när man då vill ha lite varm mat med italienskt stuk så får det bli rött vin. Detta är tydligen en ny vinmakarstjärna i vardande. En kvinna. Jo, de är ofta bra. De kvinnliga vinmakarna alltså. De allra flesta viner jag provat och tyckte mycket om har förvånansvärt varit av kvinnliga vingårdsägare och vinmakare. Det är som deras approach till vin och dess nyanser passar min palett bättre än de viner som i stor majoritet görs av män.

Jag har aldrig gillat överextraherade och ekade viner, allt för syltigt blir äckligt efter ett tag. Jag minns när man tycket Yellow Tail Shiraz var fantastiskt, men så for man fick smaka på en vin gjort med mera kvalitet i tanken så märket man vad mycket socker och artificiellt det faktiskt smakade.

Detta vin är gjort av Sangiovese, en dominerande druvan i Toscana, men kanske inte lika känd för att vara från regionen Emilia-Romagna där detta vin kommer ifrån. Den är dock väldigt vanlig där också.

Vinet då? Tja, rena smaker, mycket körsbär, som i alla italienska viner. Passar utmärkt till vilken pastarätt som helst. Till och med sådan med fisk och skaldjur. Syran är tydlig och det finns en mjuk örtighet i vinet som balanserar allt.

Vin 9 vecka 9

Ibland upptäcker man att vinvärlden är stor och man går vilse i sina egna smaker och fastnar i spår som bara fortsätter åt ett håll. Vi hade inte druckit en Chianti på länge och nu när det ändå skulle lagas kycklingbullar med soltorkade tomater serverade till pasta dränkt i salviasmör så varför dricker vi inte en sådan?
Det var frågan och sen kom frågan, har vi någon hemma eller måste vi försöka besöka Systembolaget innan stängning och få tag på någon?

Italienska viner var en av de sorter som var ett lätt insteg till vinvärlden en gång för länge sedan och då speciellt Chianti. Vi startade dricka dessa viner för länge sedan och då tyckte vi att det var kul att upptäcka andra än bara Ruffinos enklaste variant. Via stickspår till Barbera d’Asti via vingården Liedholm (jo fotbollsspelaren Nils Liedholm grundade gården) till Venetien, Sicilien, Piedmonte och tillbaka till Toskana så var det nog så att vi gillade Sangiovese ett bra tag. Det skulle också vara den svarta tuppen på flaskorna, för vi trodde det var ett certifikat för kvalitet. Man lär så länge man lever.

Men att göra utflykter i vinvärlden leder som sagt in på olika stickspår och ibland blir de riktiga omvägar.

Jo, det visade sig att vi hade ett par Chianti och en av dem var faktiskt inköpta i närtid. Så det fick blir Tenuta Tignanello ’Marchese Antinori’ Chianti Classico Riserva 2017. Ungt och syrligt med de där körsbärstonerna som är så välbekanta när man dricker italienska viner. Kanske rent av för ungt. Detta kunde nog legat 3-5 år till för att få en större mognadston, men ack så gott ändå. För att utveckla sina sinnen kanske man ska dricka mera unga viner (säger jag som verkligen älskar viner med lite ålder) för att kunna se hur syra och tanniner spelar roll med mat och hur viner kan utvecklas. Det gäller alltså att köpa minst två flaskor av varje vin och sedan dricka dem med några års mellanrum. Den stora fråga blir då hur man ska komma ihåg hur de var första gången? Ett enkelt tips, skriv upp det i någon form av lista, bok eller databas. Det tar inte lång stund och ger en mycket bättre chans att komma ihåg längre fram. Vi kan inte alla lagra allt i huvudet, hela tiden. Jag klarar inte av det längre, även om jag har haft den förmågan långt upp i åldern. Nu är det dock dags att vara mera metodisk (jo, jag har hållit en excellista levande i över 15 år med alla viner jag köpt, sparat, druckit)

Ha en trevlig vecka.