Etikettarkiv: vin

VIN 23 VECKA 23

Midsommar kommer om två veckor, det är dags att se över vinerna för sommaren. Med se över menar jag prova lite samt smaka av det som redan finns i mitt lager.

Det är ingen sommar utan en Clairet. Vad är då det, jo en Clairet är ett vin som finns i Bordeaux. Inte en Claret som engelsmännen kallar bordeauxviner utan en Clairet. Bakgrunden till namnet är kanske att vinerna från Bordeaux, på den tiden delar av området faktiskt tillhörde England , var ganska ljusa och lätta. Vi talar om 11-1200-talet nu. Långt innan Bordeaux skaffade sig mera officiella termer.

Clairet är egentligen en rosé från sagda region, men har ofta fått lite mer skalkontakt för att få en rödare ton än det vi idag ofta förknippar med rosé.
Tillverkningen är som för röda viner. Blå druvor krossas, och skal och kärnor får ligga kvar i musten ett antal timmar. Beroende på druvsort krävs det olika lång tid. Druvorna som används i Bordeaux är alla relativt mörka så det blir snabbt en djup klarröd färg. Den vanliga tiden är 12-24 timmar, även om upp till 72 timmar kan förekomma. Efter urlakningen tas skalen bort och det vinet får jäsa färdigt. Lagring sker inte på ekfat utan andra material.

Vinet på bilden är det som jag får via mitt vinslott och det är väldigt ofta mycket trevligt, oavsett årgång.

Grilla lite bröd och halloumi, lägg till tomater och rödlök, servera som en sandwich. Mums. Sommar helt och hållet.

VIN 21 VECKA 21

Maj har inte varit så varm som man hoppas och när man då vill ha lite varm mat med italienskt stuk så får det bli rött vin. Detta är tydligen en ny vinmakarstjärna i vardande. En kvinna. Jo, de är ofta bra. De kvinnliga vinmakarna alltså. De allra flesta viner jag provat och tyckte mycket om har förvånansvärt varit av kvinnliga vingårdsägare och vinmakare. Det är som deras approach till vin och dess nyanser passar min palett bättre än de viner som i stor majoritet görs av män.

Jag har aldrig gillat överextraherade och ekade viner, allt för syltigt blir äckligt efter ett tag. Jag minns när man tycket Yellow Tail Shiraz var fantastiskt, men så for man fick smaka på en vin gjort med mera kvalitet i tanken så märket man vad mycket socker och artificiellt det faktiskt smakade.

Detta vin är gjort av Sangiovese, en dominerande druvan i Toscana, men kanske inte lika känd för att vara från regionen Emilia-Romagna där detta vin kommer ifrån. Den är dock väldigt vanlig där också.

Vinet då? Tja, rena smaker, mycket körsbär, som i alla italienska viner. Passar utmärkt till vilken pastarätt som helst. Till och med sådan med fisk och skaldjur. Syran är tydlig och det finns en mjuk örtighet i vinet som balanserar allt.

VIN 19 VECKA 19

Som sagt, det är något speciellt med bubbel. Det är lätt att dricka, svårt att spara och vill man ha champagne så kan det bli lite dyrt i längden. Men bubbel är bubbel. Det finns faktiskt 1 615 stycken olika bubbel att välja på i systembolagets sortiment om du är intresserad av att köpa en vanlig flaska. 1 615 stycken… Det kan ta en bra tid att bara prova igenom alla dessa. Vi får se om man kan hinna innan livet tar slut. Låt oss se 1615 delat med 52 ger oss 31 år, en ny flaska varje vecka.
Shit, jag som fyller 60 får nog öka på takten…

Detta vin beställde jag dock från annan plats för att man fick med 6 stycken champagneglas och priset var ändå 30 spänn lägre per flaska än på bolaget. Jag vet att det kan verka lite snålt, men om man ska ha fest så får man ordna saker och ting smart, eller hur ?

En helt vanlig champagne med trevliga smaker av mild citron-, melon- och äppelfrukt och inslag av gröna örter och jäst. Skål.

VIN 18 VECKA 18

Pouilly Fuissé är en appellation i södra delen av Bourgogne. Vita viner härifrån är ofta mycket bra och prisvärda.

Appellationen har funnits sedan 1936, I Pouilly Fuissévinerna finns det en druvsort, chardonnay. Marken består av en granitgrund och jord med hög kalkhalt. I mitten av regionen ligger den 500 meter höga kalkstensbranten Roche de Soultre.

Olika viner från Pouilly-Fuissé skiljs åt genom att märka flaskans etikett med de olika vingårdarna/producenterna. Det finns inget ”premier cru”-system inom appellationen vilket gör att man får läsa på om vingården när man väljer vin. Kvaliteten från hela området verkar vara hög; Saknaden av premier cru-märkningen tyder alltså inte på sämre kvalitet utan, kanske tvärtom, man kan ju hitta bra viner om man läser på eller faktiskt tar sig en tur dit och provar sig runt.

Varje år produceras runt 6 miljoner flaskor. Ett typiskt Pouilly Fuissé-vin är torrt, uppfriskande, fylligt och vad munskänkar kallar elegant med tydliga inslag av ekfat. Generellt bör det drickas inom fem år, men om det lagras under goda förhållanden i vinkällare kan det hålla kvaliteten i över tjugo år, vilket är en relativt lång tid för chardonnayer.

Detta vin brukar vara som godast efter 2 till 5 års lagring efter buteljering men kan också avnjutas direkt. 12 till 15 grader är den optimala serveringstemperaturen och det finns flera olika maträtter som gärna ackompanjeras av detta friska vin. Fisk och skaldjur är självklara alternativ. Jag njöt detta tillsammans med varmrökt lax från Lillängshamnen.

VIN 16 VECKA 16

Det är inte alla veckor man dricker viner som ger en en form av njutning. En del viner man öppnar är besvikelser, inte bara i att de inte alls är som förväntat, utan också att de inte lever upp till det rykte de har, den kritik de fått eller ens den marknadsföring som skett.

Denna vecka drack jag ett sådant. Altesino Brunello de Montalcino. En brunello är ofta ett väldigt trevligt vin, god smak, bra munkänsla, lämpligt till mat. Kvalitet helt enkelt, även de som inte kostar skjortan (vilket en del gör). Men detta vin, av årgång 2016, som fååt goda recensioner, höga poäng, trots att det inte kostar allt för häftigt mycket, levererar inte alls. Det är tunt, blaskigt, ojämnt. Detta trots att blaskiga viner egentligen inte alls förekommer från Montalcino, att 2016 sägs vara en superårgång. Detta vin är inte drickbart idag. Förhoppningsvis så blir nästa flaska lite bättre. Jo jag har ett par flaskor till av detta. Man kan bara hoppas att lagringen förbättrar vinet, men jag är tveksam. Vi får se om ett år eller två.

Jag hatar att köpa några flaskor och så är de inte bra. Lyckligtvis händer det ganska sällan.

Jag sparade inte ens bilden på flaskan, så illa tycket jag denna upplevelse var.

Ha en bra dag oavsett.

VIN 14 VECKA 14

Vissa gånger så dricker man inte bara vin utan provar också choklad. Som denna vecka då jag ordnade en digital AW för kollegorna. Hade ordnat små flaskor som jag fyllde med tre olika viner samt ett litet paket med choklad. Allt levererades smittofritt i dessa pandemitider till en given plats där sedan var och en i mån av tid kunde hämta.
Provning gick bra och både viner och choklad slank nog ner för de flesta. Naturligtvis så fick de som ville alkoholfritt.
Mest intryck gjorde nog det röda vinet. En Rioja Reserva som troligen sedan inköptes för middagar av några. Det sista vinet, ett sött var kanske en överraskning, men en portugisisk Muscatel de Setubal brukar ha den effekten. Inte alls så sött och ofta med en bra balans mellan sötma och syra. Funkar utmärkt till vissa typer av choklad.

Jag har njutit av att bjuda på njutning i dessa former allt sedan 1999. Inte för att jag blivit rik, men jag har haft roligt och jag har lärt mig mycket om lukter, smaker och människor. Mest kanske hur jag ska ordna saker pedagogiskt och låta människors nyfikenhet ta sina egna vägar.
Tur att man är lite nördig, va 😉

VIN 10 VECKA 10

Jag vet att champagne är något som kan uppfattas ganska exklusivt och ofta dyrt. Men har man mellan 2 och 300 kronor att spendera finns det 50 stycken olika att få tag på via Systembolaget, varav ett tiotal antagligen finns på de allra flesta butiker. Det finns säkert lika många till via vinbutiker utomlands som levererar till Sverige och betalar alkoholskatt på rätt sätt.

Champagne är inte så långt bort, egentligen. Bara 15 mil nordöst om Paris. Vi gjorde en höstresa dit en gång. Flyg till Paris och sedan Franska TGV (Train à Grande Vitesse ) till Rennes, som är den största staden i Champagne. 55 minuter tågresa i 300 km/h…vips var man mitt i bubbelmecka!

Denna typ av vin med en metod som innebär att vinet har fått sina bubblor via en andra jäsning på flaska. För att vinet ska bli mousserande tillsätts socker och jäst, så kallad liquer de tirage. Normalt jäser vinet i den flaska det sedan säljs i. Flaskan lagras i svala källare där jästen långsamt äter upp sockret och kolsyra bildas. Efter månader och ibland flera års lagring avlägsnas jästfällningen , så kallad degorgering. Flaskan toppas upp med lite nytt vin samt eventuellt en liten mängd socker, så kallad dosage, och försluts igen.

Champagne som inte är årgångsbetecknad, så som vinet i denna text, måste ligga minst 12 månader på sin jästfällning innan degorgering och sedan minst tre månader på flaska innan det får säljas.

Louis Massing grundades i byn Avize i Côte de Blancs 1936. Företaget är familjeägt och förfogar över 11 hektar egna vingårdar. Den totala produktionen uppgår till cirka en halv miljon flaskor varav ungefär hälften exporteras.

Detta är deras instegsbubbel. De gör typ 13 olika champagner beroende på druvblandning och vilket läge själva vingården har där druvorna växt.

Detta är en enkel champagne som absolut ska avnjutas kyld. Den passar till vad som helst och vilket tillfälle som helst. Det finns så klart många champagner som är bättre, mera nyanserade och spännande, men ibland vill man ju bara ha något pärlande, kylt och friskt.

Vinet är mjukt blekgult till färgen och har en riklig mousse när man häller upp det. Doften är känns ren och frisk med toner av gula äpplen, jäst, lite nötter och apelsin. Smaken är mjuk och krämig, mycket frisk av gröna och gula äpplen, lite torra kex, apelsin och citron med en litet nötigt inslag en liten sötma som påminner om honung. Lite kort eftersmak, men ett helt okej vin för det priset.

Vin 5 vecka 5

Klagshamn Öresund 2017. Solaris. Svenskt vitt vin. Ja, svenskt! Solaris är en vanlig druva i kyligare klimat och druvan ger en intressant smak och doftprofil, Mestadels påminner den om Alvarinho, med lite lime, lite melon och en mineraldoft som är lite söt. Sambon säger att doften påminner en lei, ni vet den där blomkransen man kan få på Hawaii. Smaken är full av syra och mineral blandat med sockerlag från päron och melon, men vinet är inte sött, tonerna finns dock där. Trevligt på tungan och friskt i eftersmaken. Det passade utmärkt till en vegetarisk paj med lite fetaost.

Vingården i Klagshamn verkar har provat ut vilka druvor som passar bäst för jordmånen de har. Kalkrik lerjord med flinta samt kalkhaltisandjord. Idag odlar de till 85 % den gröna druvsorten Solaris och resterande 15 % är fördelade på blå druvorna Cabernet Cortis och Rondo.
Eftersom Sverige än så länge inte har vinlus så har man planterat halva odlingsarealen med rotäkta stockar av Vitis Vinifera. Detta för att få ytterligare en parameter som kan bidra till komplexitet eller typicitet. Skötseln av vingården har en ekologisk filosofi (bland annat gödslar man med gödslar med tång från havet utanför Malmö och med hästgödsel från lokala hästgårdar.

Skördeuttaget är lågt (under 25 hl/ha i genomsnitt) och detta i kombination med en stor bladmassa ger förutsättningar för bra druvor och en säker skörd om vädret vill 😉

Sverige som vinland

1999 blev Sverige godkänt som vinland i EU. Klagshamn startade 2001. När de började sitt arbete fanns det ett handfull likartade verksamheter i Sverige. Idag så är det det ca 75 registrerade verksamheter i Sverige varav ca 40 är mer permanent etablerade på marknaden med tydliga kommersiella produkter. Man kan gissa att om 20 år så finns det flera och en del av dem kommer troligen gå väldigt bra. Kvaliteten blir bättre och bättre för varje år. Om ni ska försöka få tag på viner från Sverige, hör efter vilka somrar som varit bra. 2018 var nog ett sådant då vädret hjälpte vinbönderna, men kanske inte så mycket andra bönder. Oavsett så finns det ett klart nöje att dricka vin från sitt eget land. Skål!

Vin 1 vecka 1

Jag letar upp Chateau d’Ampuis 2013. Det kommer att passa utmärkt till den köttbit som ska serveras till det numera nedlagda stekhusets berömda pepparsås (utan peppar). Du som bor i Karlstad kan gissa stekhusets namn, men troligen inte receptet.

Vinet är mörkt rött med en lite blå ton. Doft av granatäpple lingon, skogshallon,vitpeppar, inslag av ek och mörk choklad. I munnen infinner sig finns massor av granatäpple, tranbär, vitpeppar med inslag av muskotnöt, kryddor och ek. Vinet har en hög syra, känns medelfylligt och har små koncentrerade tanniner men ändå en silkeslen touch. Så här bra kan en och ska en Cote Rotie vara. Ett alldeles alldeles utmärkt vin av min och sambons blåa favoritdruva.

Jag hittade denna flaska i Danmark för fyra år sedan. Den stod alldeles ensam på en hylla i en vinbutik med priset satt till 475 kr. Det kan låta som mycket men det var bara att slå till, normalt kostar vinet dubbelt upp. 😉

Vinet är gjort av 93% Syrah och 7% Viognier (en grön druva).

Vinrankornas genomsnittliga ålder är 50 år men vingården har funnits sedan 1500-talet.

Vinframställning har skett genom manuell plockning, rensning och sedan jäst i slutna rostfria tankar. Temperaturkontrollerad alkoholjäsning (kallt) och sedan 4 veckors maceration, vilket betyder att man haft skalen kvar för att skapa färgen. Sedan har det lagrats 38 månader på nya ekfat.

På tal om hitta flaskor ensamma på hyllor i Danmark. 2008-10 samlade jag på Chateauneuf du Pape (CdP) årgång 2007. Den årgången hade varit hyllad i vintidningar och fått höga betyg av många kritiker. Jag försökte få tag på så många olika vinmakare och flaskor som möjligt. Vi var i Danmark 2010, i Köge, en alldeles förträfflig lite by söder om Köpenhamn, Medeltidsmuseum, campingplats nära centrum, stort torg, trevliga restauranger och ett par mycket trevliga vinbutiker. I en av dem såg jag en flaska CdP högst uppe på en hylla. Domaine Clos Saint Jean “Deus ex Machina” 2007. Den stod där och jag såg inte prislappen så jag frågade. Den kostar 600 dkr svarade killen bakom disken. Jag visste då att den var värd minst det dubbla. Jag tar den, sa jag. Då ville han sälja lite mer och eftersom jag kände mig lite ful som visste att han sålde vinet till helt fel pris så gick jag med på att köpa en flaska Chateau Pape Clement Blanc 2009. Den flaskan kostade 1200 kr , men är den godaste vita Bordeaux jag druckit. Vi drack den våren 2019. Snacka om ett komplext och sagolikt vin.

Hur gick det med mitt samlande av 2007 CdP då? Jo, jag fick ihop 34 olika vingårdar, två flaskor av varje samt Domaine Clos Saint Jean “Deus ex Machina”. Hälften sålde jag på Systembolagets dryckesauktioner med en ordentlig vinst, resten har jag i princip druckit upp under åren. Det finns tre kvar, men nej, inte Domaine Clos Saint Jean “Deus ex Machina”, den fick jag 3 300 kr för.

35 viner till 60

Egentligen så kan man fundera på vad detta betyder, 35 viner till 60?

Jo, det betyder att jag tänkte mig att dricka 35 viner, ett i veckan fram till vecka 35 i detta nådens år 2021. Varför just vecka 35 kan man då som läsare undra. Jo, igen, då fyller jag 60.

Så fram till dessa avser jag att just dricka ett vin från de viner jag har i mitt hem. Jag har köpt viner i större och mindre omfattning allt sedan 2005. Nu är det väl dags att smaka av en del av dem under de kommande veckorna och sedan njuta av massor av andra i vecka 35.

Då jag för övrigt avser erbjuda vänner och bekanta möjligheten att dricka mer av de viner jag har i mitt förråd. Det kommer att publiceras en vinlista för måndag till söndag vecka 35 2021, en ny för varje dag, i den inbjudan som jag kommer att skicka ut till dessa vänner och bekanta.

Men här är det enbart meningen att jag berättar lite om det vinet jag valt att avnjuta respektive vecka, och jag verkligen betonar ordet avnjuta. Förhoppningsvis också med en liten historia kopplat till vinet, hur underlig än den kopplingen är är.

Välkomna och nu kör vi.