Kategoriarkiv: Teknikaliteter

VIN 22 VECKA 22

Denna veckas vin är La Poussee d’Or Corton Clos de Roi 2014.
En del vinkännare säger att Bourgogneviner är kungen av vin. Druvan Pinot Noir då kungen av druvor. En del till och med hävdar att om man inte tycker om pinot noir-viner så är man ingen vinälskare.

Jag skulle säga att det är lite snobbigt. Men man ska vara medveten om att Pinot Noir från Bourgogne kan vara helt underbar (men också dyr skit)

Kullen Corton i sig är en stor kalkstenskulle, som skiljer sig något från de andra sluttningarna i trakterna kring staden Beaune. Som vanligt med franska viner så har fransmännen gjort det besvärligt för oss. Man klassificeras efter lägen, Grand Cru, Premier Cru o.s.v. När det gäller Corton så täcker vinrankor nästan varje sluttning, med en Grand Cru-klassificerad sektion som sveper majestätiskt från rakt öster till rätt väster högt upp på kullen.

Le Clos du Roi är en högt ansedd del för Corton Grand Cru-beteckningen. Clos betyder inhägnad och denna muromgärdade plats, som enkelt översatt betyder ”kungens muromgärdade vingård” – ligger högt på de östra sluttningarna. Hela vingården, som täcker drygt 10,7 hektar har flera ägare. Många vinmakare har en del av den och kan därför skriva Corton Clos de Roi på sin etikett. Frågan är ju då om de alla tar lika bra hand om sina vinrankor och hanterar allt i vingården på ett sätt som borgar för kvalitet. Det är inte säkert, så man ska noga kolla hur andra vindrickare tyckt till om de lika vinerna.

Det klassiska röda vinet från Corton är rikt relativt fylligt för att vara av Pinot Noir och har en mild syra vilket betyder att det är ganska stramt som nytt, men utvecklas bra med åldern. Smakprofilen är normalt typ violer, skogsbär, läder och jordiga toner.

Det här vinet är ingen besvikelse. Mörkröd. Mindre transparent än normalt för en Bourgogne. Doft av lite ladugård, jord, mörka jordgubbar och hallon. Lite toner av svavel och muskot. I gommen medium till fylligt, mycket röd frukt med rött te och torkade kryddor. Peppriga tanniner med en hård struktur som skvallrar om lagringsbarhet. Eftersmaken hänger kvar fyller gommen med toner av ek, kryddor med en lätt touch av sötma.

VIN 20 VECKA 20

Om man tittar noga på denna etikett så ser man att vinet är gjort i Sverige, men druvorna kommer från Tyskland. Det går undan i vinvärlden. Med frakter av druvor menar jag. Detta vin har fått bli till i Göteborg, men druvorna kom med expressfart i lastbil från Tyskland. Etiketten är för övrigt det bästa jag sett utifrån en innehållsförteckning för vin. Man har angett druvorna, sockerhalt, mängden svavel, vilket typ av jäst som används, tillverkningssätt.

Inte utan att man undrar varför inte fler vinmakare gör på detta sätt. det är ju konsumentupplysning?

Att detta inte är standard i Europa beror på att vinindustrin är mäktiga lobbyister och inget land och allra minst Eu vågar stöta sig alltför mycket genom att reglera hur vin ska marknadsföras och innehållsförtecknas. Det går ju trots allt, som Wine Mechanics från Göteborg faktiskt visar.

Vinet i sig då? Jo en helt normal Riesling med sina smaker av gråpäron, tropisk frukt och med med en liten nyans av honung. Frisk syra med tydliga drag av citron . Lättdrucket både med och utan mat. Lite dyrt för en vanlig Riesling, men det får man ta då man förstår hela processen från ax… jag menar stock till flaska.

Mineraler i vin är vaddå?

Vi har alla någon gång tycket att vinet vi smakar på innehåller mineral, skiffer, lera eller sten. Hur kan det komma sig? Det finns lite teorier på det och i Spanien har man gjort en första liten studie. Det är ju inte så att vinrankor  kan ta upp mineral och lagra den i druvorna. Så vad är det då?
En delförklaring för upplevelsen verkar  vara syra och fenoler.

Det verkar vara så att både röda och vita viner med mer bärnstenssyra, får en saltare smak och det uppfattas som mineralitet Salt är ett mineral, naturligtvis, och ”salthalt” är en beskrivning som ibland används för vissa viner.  Det verkar också som att β-fenyletanol, en alkohol med ros och apelsinblomskaraktär också ger likartad upplevelse. Även andra typer av ”alkoholföreningar” verkade vara mer vanliga i viner med mycket mineralkänsla.

Läs mer här